Den kristna kyrkan i väst befinner sig i en brytningstid. Från att ha haft en självklar plats och röst i samhället förlorar man mer och mer mark i ett postmodernt samhälle. Ideologen Stuart Murray analyserar detta skifte inom den neoanabaptistiska tankeströmningen, och detta arbete syftar till att studera hans tankar i ljuset av annan forskning. Ett urval av Murrays kyrkohistoriska, ecklesiologiska och missiologiska böcker har lästs och jämförts med andra författares texter. De tematiska områden som studerats är främst begreppen kristendom, efterkristendom och den västliga kyrkans ecklesiologiska och missiologiska utmaningar.Kristendomstiden präglar Europas kristenhet på många plan.

Den kristna kyrkan i väst befinner sig i en brytningstid. Från att ha haft en självklar plats och röst i samhället förlorar man mer och mer mark i ett postmodernt samhälle. Ideologen Stuart Murray analyserar detta skifte inom den neoanabaptistiska tankeströmningen, och detta arbete syftar till att studera hans tankar i ljuset av annan forskning. Ett urval av Murrays kyrkohistoriska, ecklesiologiska och missiologiska böcker har lästs och jämförts med andra författares texter. De tematiska områden som studerats är främst begreppen kristendom, efterkristendom och den västliga kyrkans ecklesiologiska och missiologiska utmaningar.Kristendomstiden präglar Europas kristenhet på många plan.

Uppsatsen handlar om de faktorer som gör att vi engagerar oss för karaktärer i film och huruvida de är de samma för dataspel. Syftet med uppsatsen är att testa en teori av Murray Smith som gäller filmkaraktärer och se om den går att använda även när man tittar på dataspel. Den exakta frågeställningen i uppsatsen är som följer: Murray Smith har skapat en teori för hur engagerande karaktärer skapas i film. Hur pass applicerbara är hans teorier för engagerande karaktärer när det kommer till ett annat visuellt medium som dataspel? Måste teorin tillämpas annorlunda? Är andra aspekter av teorin viktigare i det nya mediet?I uppsatsens teoribakgrund tas teoriinriktningar som bland annat semiotik och psykoanalys upp och förklaras.

A study of how pseudoscience is used in modern science as a method for dividing people into groups depending on their extraction with focus on the book The Bell Curve written by Charles Murray and Richard J. Herrstein..

Detta är en studie kring hur filmer framställer olika grupper som risker, till exempel muslimer som terrorister. Vi har gjort en kvalitativ studie av tre spelfilmer, nämligen Rambo III, Belägringen och The Kingdom samt en dokumentärfilm; Det svider i hjärtat. I dessa filmer har vi tittat efter hur muslimer framställs. För att strukturera upp studien har vi valt ett tesdrivande tillvägagångssätt utifrån Karl Poppers metod och prövat en rad olika teoretiska begrepp och perspektiv. Dessa är Edward W.

Detta är en studie kring hur filmer framställer olika grupper som risker, till exempel muslimer som terrorister. Vi har gjort en kvalitativ studie av tre spelfilmer, nämligen Rambo III, Belägringen och The Kingdom samt en dokumentärfilm; Det svider i hjärtat. I dessa filmer har vi tittat efter hur muslimer framställs. För att strukturera upp studien har vi valt ett tesdrivande tillvägagångssätt utifrån Karl Poppers metod och prövat en rad olika teoretiska begrepp och perspektiv. Dessa är Edward W.

This study analyses two non-western novels used in the subject of Swedish in upper secondary school: Fatou Diomes The Belly of the Atlantic and Chimamanda Ngozi Adichies Half a Yellow Sun. Looking at how the books female main character relate to Stuart Halls theory of cultural identity, I come to the conclusion that they somewhat differently relate to an essential ?authentic? self. Salie talks explicit about a generic African soul that she possesses. Olanna never talks about anything ?authentic?, but her narrative and contrary subject positions can be read as a way of demasking her European ?white? self in favour of a truer Igbo self.

SyfteDenna studie syftar till att undersöka privatpersoners uppfattningar om Rosa Bandet-kampanjen. Den underliggande teorin i studien är Stuart Halls encoding/decoding-modell. De metoder som använts för undersökningen är fokusgrupper kombinerat med en kampanjanalys med utgångspunkt i Lars Palms synsätt om budskapsstrategier. Materialet som studerats är fyra olika kampanjmaterial, två filmer och två annonser, från Rosa Bandet-kampanjen mellan år 2011 och 2014. Studien är en kvalitativ mottagarstudie, vilket innebär att mottagarnas uppfattning och tolkning varit det centrala i undersökningen.ResultatEfter en inkodningsundersökning av Rosa Bandets kampanjmaterial och en avkodningsundersökning genom en fokusgrupp har studien visat att privatpersoners uppfattningar i hög grad stämmer överens med hur Rosa Bandet-kampanjen vill uppfattas..

The subject-matter of the following essay is to investigate the relationship between what is commonly called Deep Ecology or Biocentric Philosophy, as articulated by the co-founder of the Deep Ecology Movement, Arne Naess, and later proponents of the biocentric school of environmentalist thought. I contrast Naess? concept of Self-realization as founded in his Ecosophy T to the ideas of american conservationist and co-founder of the radical green movement Earth First! Dave Foreman, and to the controversial finnish environmentalist and ecofascist Pentti Linkola?s ideological agenda of population-reduction respectively.According to some critics of the movement, especially the social ecologist Murray Bookchin and French liberal philosopher Luc Ferry, the Deep Ecology ideology is essentially misanthropic and totalitarian in structure. A central idea among deep ecologists is that ecosystems and natural entities have intrinsic value in themselves, even outside a human social context. This idea is thought of among deep ecologists to create a philosophically sound basis for counteracting the environmental global crisis.

This paper is a case study on Bradley E. Manning, famous for leaking classified intelligence to media, or in the charge sheet?s words: ?knowingly give intelligence to the enemy, through indirect means.? My opinion is that this sort of dilemma is a question of values, how you view the world and, most important of all, human rights and the philosophy of rights. Therefore I decided to sort out the arguments regarding the issue of freedom of speech versus the state?s need for protection.

The purpose of this essay is to state a fundamental model which can describe the sounds of the city, emphasizing on its rhythm. The essay is based on a theoretical study that deals with essential elements to describe a soundscape. The theories presented are founded on R. Murray Schafer's theses about soundscapes, Bert De Coensels theses about rhythmical sound patterns and Ambjörn Hugardts view on rhythm. The model that is presented stresses the importance of a multidisciplinary perspective when one attempts to understand and describe a soundscape.

Jag har ett huvudsyfte och ett delsyfte med denna uppsats. Huvudsyftet är att studera familjehemmet som ett komplement till det biologiska hemmet och delsyftet är att se i vilken utsträckning John Stuart Mills teorier är tillämpbara i Förenta Nationernas (FN) konvention om barns rättigheter. För att kunna genomföra studien kommer jag att ha följande frågeställningar: Vilka barn ska enligt lagstiftningen placeras i familjehem? Vilka mål finns det med en familjehemsplacering? Hur går en utredning till när ett barn ska placeras i familjehem? Vad krävs av familjehemmet för att barn ska placeras där? Jag behandlar endast familjehem i Sverige och de barn som uppfyller kraven för att placeras i familjehem. Slutsatsen är att barn som utsätts för bland annat misshandel och sexuella övergrepp i det biologiska hemmet kan placeras i familjehem.

Med stöd av teorier om barn och kommunikation, mediepåverkan liksom synen på barn som publik ville vi i denna uppsats ta reda på hur barn i mellanstadiet i Halmstad läser filmen "Dylans historia?, en egenproducerad programserie om Halmstads historia.Frågeställningen var: Hur ser det narrativa mötet ut mellan producenternas intentioner, så som de uttrycks i produktionens/filmens narrativa element, och barnen. Det vill säga, hur uppfattar barnen filmen? Utifrån Stuart Halls teorier om ?encoding - decoding? jämförde vi producenternas intentioner med texten (filmen) med den tolkning som publiken (barnen) gjorde. 19 barn i åk 4 och åk 6 intervjuades.

Följande undersökning behandlar uppbyggnaden av en CV-film med utgångspunkt i sociologen Erving Goffmans teori om identitet och självrepresentation samt filmteoretikern David Bordwells teori om narratologi. Goffmans teori har använts för att ta reda på vad som ska framställas i filmen medan Bordwells teori applicerats på frågan om hur filmen ska framställas. Inom det teoretiska ramverket finns även Stuart Halls teori om representation för att kunna belysa teorierna av Goffman och Bordwell utifrån ett gemensamt perspektiv. Fokusgruppmetoden har använts för att kvalitativt samla information om vad en CV-film bör kommunicera till skillnad från ett skriftligt CV. Samt hur den bör utformas för att vara så användbar som möjligt. Resultatet visade att filmen inte bör vara längre än 2-3 minuter för att behålla publikens intresse.

Symbols in the hands of politicians can be a powerful tool of manipulation. The usage of symbols in speeches or texts can change a person?s will, without him or her ever knowing it.We have compared the usage of symbols in the articles surrounding the ratification of the constitution in 18th century America with that of today?s European Union, to see if any similarities between these two cases exists, and what implications this could have for the future of the EU. We have divided the symbols in both cases into different categories so as to enable us to compare the cases to each other. With the help of Masters Theory and the writings of Benedict Anderson and Murray Edelman we have concluded that there indeed exist some similarities between 18th century America and the EU.